Varma tankar en kväll på solnedgångsberget
Jag sitter på berget och blickar ut över havet och ser hur solen sakta går ner bakom trädtopparna. Jag känner hur hjärtat blir riktigt varmt och hela jag fylls av glädje. Det känns lite som om man skulle vilja trycka på pausknappen för att kunna få vara just i den här stunden lite längre.
Jag är inte ensam på berget. Jag är på Min stig sommarläger och jag har sällskap av ett stort gäng underbara ungdomar och några fantastiska kolleger. Bredvid mig sitter några ungdomar och vi pratar om allt möjligt som just de tycker att de vill tala om i den stunden. Stämningen är trygg, harmonisk och gemenskapskänslan är så stark att den nästan går att ta i. Här är vi trygga, vi får känna oss betydelsefulla och vi får vara just den unika människa som vi är.
Alla ungdomar som finns runt omkring mig har en sak gemensam – de har en förälder som dricker för mycket, tar droger och/eller mår psykiskt dåligt. När ens förälder mår dåligt påverkar det alla i familjen. Alla ungdomars familjesituationer ser olika ut och hur mycket det påverkar ens egna mående är olika. Ofta väcker det ändå tankar, känslor och frågor hos barnen i familjen. Ibland kan det kännas svårt att prata om sådant som känns jobbigt och väcker mycket känslor. Då kan det kännas extra bra att få göra det tillsammans med andra jämnåriga och vuxna som förstår en. Man märker att det finns andra som har liknande hemförhållanden och man behöver inte längre känna sig ensam. Man får prata om det och det finns människor runt om en som förstår, bryr sig och lyssnar. Det här är viktigt för våra ungdomars välmående.
Under lägrets gång har vi kunnat konstatera att genom att få vara tillsammans med andra och få dela både svåra saker och glädje kommer vi närmare varandra. Jag hoppas att allt flera barn och unga hittar Min stig och vågar ta steget att bekanta sig med våra olika stödformer. Tack till Stiftelsen Bensow som gör det möjligt för oss att finnas här för barn och unga som behöver oss! Stort tack även till alla härliga ungdomar som var med på lägret! Hoppas vi ses snart igen!
Tillbaka till berget på Stornäsholm… Vi har just ätit god mat och alla njuter av den fina sommarkvällen. Jag lägger mig ner på den varma klippan bredvid ungdomarna. En av ungdomarna börjar sjunga en liten visa. Det låter så vackert och jag känner hur jag får kämpa med att hålla tårarna tillbaka. Livet är inte alltid lätt, men just nu har vi det bra tillsammans och vi tar vara på stunden. Barn är nog det finaste vi har här på jorden!!
"Jag sitter på ett berg, där solen just gått ner. En rödgul vacker färg, så långt som ögat ser. Vinden är så varm, den fläktar på min arm. Jag önskar inget mer än det jag just nu ser!!”"
Emelie Hindsberg-Lipponen
Ansvarig handledare och sakkunnig på Min stig